En sak som är problematisk med att skriva om böcker är att man inte kan kommentera dagsläget på samma sätt som en vanlig bloggare som bara behöver öppna en tidning. Det tar ju en stund att läsa liksom. Jag har börjat läsa en ny bok nu som är skriven av en man som heter Mark Haddon. Har mycket synpunkter, men antar att det är bäst att vänta tills jag har läst klart den. Dock kan jag avslöja att den är skriven ur en femtonårig autistisk pojkes perspektiv vilket komplicerar saken med avseende på den litterära tonen och medvetenheten..
Igår såg jag en dokumentär om Sonja Åkesson på Kunskapskanalen. Kan inte påstå att jag har läst överdrivet mycket av henne, jag har nog samma uppfattning om henne som övriga; hon snöt ungar och diskade pottor och var ledsen, dessutom extremt litterärt medveten och en ikon i sin samtid. Och hon tog inte livet av sig, påpekades det ivrigt i dokumentären, hon dog i cancer.
Jag tycker dock att det är lite störigt att det finns en tydlig tendens till att alltid fokusera mer på det biografiska än på det litterära när det kommer till kvinnliga författare. När man gick igenom litteraturhistorien märktes det stundtals tydligt. Samt att kvinnor blev förminskade så klart. Exempelvis Selma Lagerlöf (som tydligen är lättare att vara på first name basis med, Selma, än ex STRINDBERG). Hon reduceras ofta till "sagotant" eller dylikt trots att hon i själva verket var en politisk maktfaktor i synnherhet efter hon fått nobelpriset. Kanske beror tendensen på att frågan man egentligen ställer sig om kvinnliga författare enl. tradition är "men huuuur kommer det sig att en KVINNA har skrivit den här fantastiska boken? Hon måste ju ha varit välsigt speciell och MANLIG kanske haft MÄN omkring henne som PÅVERKAT henne till att bli så här GENIAL"
Liksom.
Och trots att dokumentären var gjord av en kvinna så var den väldigt biografiskt inriktad. Och visst, Åkesson skrev om vardagsrealism, det kanske var lätt att ta jaget för givet. Men ändå. Vad har det för relevans?
fredag 6 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar